Samhällen har de sjukdomar de skapar, påstår medicinska antropologer. Samtidigt konstaterar WHO, OECD och EU-kommissionen att uppemot två tredjedelar av den utvecklade världens åtgärdbara ohälsa och förtida död beror på ohälsosamma levnadsvanor, varav tobaksrökningen är den värsta.
Tobaksrökning medför ökad risk för ett 60-tal diagnoser och är dominerande orsak till många folksjukdomar. Fortsatt tobaksrökning är också en markör för dåliga behandlingsresultat inom de flesta specialiteter. I detta temanummer beskrivs aktuell kunskap om tobaksrelaterad sjuklighet och vårdens och politikens möjligheter att förebygga och behandla.
Det tog 50 år att överbevisa forskarvärlden om riskerna med cigarettrökning och ytterligare 50 år att visa vidden av hälsokatastrofen. Men fortfarande väntar vi på att patienters tobaksrökning behandlas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. För tobaksprevention är fortfarande en icke-sak eller en bisak för de flesta och en huvudsak för försvinnande få. Medan behandlingsinsatserna mot alkohol- och narkotikaberoende sysselsätter tiotusentals i Sverige är avvänjningsinsatserna mot tobaksbruket mest en angelägenhet för eldsjälar. Däremot finns en gigantisk behandlingsverksamhet för slutstadierna av kronisk tobaksrökning, behandlingar vilkas resultat rimligen inte kan tillfredsställa vare sig onkologer, lungläkare eller kärlkirurger.
En utvärdering från 2004 av svensk folkhälsoforskning berömmer epidemiologiforskning men efterlyser interventionsforskning, inte minst om tobak.Mer än 300 akademiska tjänster finns för alkohol- och narkotikaforskning men bara en knapp handfull tobaksforskartjänster. År 2012 finns ett par forskargrupper för tobaksprevention. Att tobak ändå indexeras i många vetenskapliga artiklar beror på tobaksskadornas genomslag. Hur många vet att fler alkoholister dör av sin rökning än av alkoholen? Varför ges t ex inte stöd till beteendeinriktad snusforskning? Snuset är en unik svensk fråga som intresserar hela världen.
Men tobaksfrågan ska i första hand inte behandlas vare sig på operationsbordet eller på terapischäslongen. Tobaksfrågan ska behandlas på politikernas bord! Sverige har ratificerat WHO:s ramkonvention, Framework Convention on Tobacco Control (FCTC), världens första hälsokonvention. FCTC innehåller allt man behöver veta (se sidan 548). Tyvärr vet långt ifrån alla folkvalda vad de skrivit på. Är det därför de tobaksförebyggande insatserna i Sverige fortfarande är så blygsamma?
Det stora ansvar som lagts på frivilligorganisationerna kan vara ett symtom på resurs- och idébristen. Internationella erfarenheter säger att nivån 30 kr/invånare/år behövs för att göra skillnad. Jämför med våra 3 à 4 kr. Vid årsskiftet höjdes priserna på både cigaretter och snus med ca 2 kr/förpackning. Om bara en krona skulle tillfalla tobakspreventionen skulle det med råge räcka.
Tobaksrökningen är ett historiskt misstag. Nya Zeeland och Finland har beslutat att fasa ut rökningen till 2025 respektive 2040. Även Sverige bör sätta en bortre parentes!
*
Hans Gilljam har som gästredaktör bistått redaktionen med planering, granskning och artikelurval.
