Kikarsikte på ett obekant fält

En nybakad läkarstudent har hundratals yrken att välja bland, men vet så lite om varje. Alla specialiteter ser små ut – utifrån. Som genom en bakvänd kikare. Men att ta sig in i en verksamhet är som att klättra uppför ett berg. På toppen ses en hisnande utsikt. Berg och dalar breder ut sig, alptoppar avtecknar sig i fjärran. Läkartidningens temanummer vill ge just detta: utsikten från en topp ut över en tidigare okänd specialitet. Vända på kikaren.

I detta temanummer vill vi på Sveriges fyra transplantationsenheter – belägna på universitetssjukhusen Karolinska i Huddinge, Akademiska i Uppsala, Sahlgrenska i Göteborg och Skånes i Lund – berätta något om vardagen och om problem. Men också om framgångar – om glädjen att ge en patient en frisk lever, inte bara ta bort en sjuk sådan. Om transplantation av olika organ: njure, tarm, hjärta, lunga och pankreas. Om det vanliga och det udda.
Det är så mycket vi inte har plats att skriva om. Forskningen är omfattande – vår världsförening Transplantation ­Society <http://www.tts.org> samlade 2 500 abstrakt vid den senaste kongressen.

Hur plocka russinen ur kakan? Ett sådant är biomarkörerna – på alpina bergstoppar möter grundforskning klinik. Transplantationsimmunologin öppnar upp en helt ny alpkedja för den som når toppen. Transplantationspatologi och farmakokinetik. Infektionssjukdomar och maligniteter. Listan kan göras lång.

Men vi enades om ett antal artiklar. Inledningsvis behandlas basen för transplantation: organdonation, avlidna och levande donatorer, organbrist. Sedan beskrivs ABO-inkompatibel transplantation; blodgruppsinkompatibla an­höriga njurdonatorer accepteras numera, och resultaten är lika bra som vid kompatibilitet.
Därefter följer en introduktion till immunsuppression; den livslånga behandlingen efter transplantation. Utvecklingen av nya läkemedel belyses genom framgångarna inom njurtrans­plantation, men risker med generika förtjänar också att uppmärksammas.

Antalet vuxna som hjärttransplanteras har ökat, och med hjärtpump hos barn som ska transplanteras har resultaten förbättrats. Lungtransplantation är en väl etablerad behandling, och resultaten är goda, men tillgången på organ är en begränsande faktor.

Utvecklingen inom levertransplantation exemplifieras med kriterierna för vilka patienter med hepatocellulär cancer som ska behandlas med transplantation. Möjlighet till kurativ behandling ställs mot risk för recidiv, mot att förbruka organ som patienter med icke-malign diagnos kunde haft nytta av.
Pankreastransplantation har under ett par årtionden haft hård konkurrens av öcellstransplantation, men kommer nu tillbaka. Tarmtransplantation rör i dag få patienter, och problemen på kort sikt förefaller vara under kontroll, men de på lång sikt återstår.

Med bättre resultat blir de transplanterade allt fler, och de flesta läkare kommer någon gång att möta någon av dessa patienter. De två sista artiklarna speglar vad du bör veta om transplanterade patienter och deras speciella problem: om läkemedelsinteraktioner, infektioner, kardiovaskulära komplikationer, diabetes och risken för utveckling av malignitet.