– Det är dags att utvidga etikprövningslagen. Dagens lag har allvarliga brister eftersom den inte omfattar all forskning med känsliga personuppgifter, säger Barbro Westerholm, som ställt en fråga i riksdagen till utbildningsminister Lars Leijonborg om när regeringen tänker lägga fram förslaget till riksdagen.
»I början av hösten« blev svaret från statsrådet. Barbro Westerholm ser att förseningen av ärendet inneburit att statliga myndigheter som hanterar känsliga personregister skickar in dem till, en på frivillig väg, inrättad forskningsetisk kommitté på Socialstyrelsen som behandlar ansökningarna. Charlotta Hall, ämnesråd på Utbildningsdepartementet, säger att fördröjningen beror på att regeringsskiftet kom emellan.
– Den förra regeringen hann inte lägga en proposition före valet och den nya har heller inte hunnit ta tag i frågan, säger Hall.
Hon vill inte säga någonting om utformningen av lagen – om det blir en skärpning – och hur remissinstanserna påverkar.
Utredaren Erik Lempert, som utsågs av förra regeringen, lämnade ett betänkande i september 2005 som sedan remissbehandlades klart i december 2005. Bakgrunden till att den gällande etikprövningslagen ska förnyas är att den inte anses heltäckande. (Till exempel kan viss forskning som kräver informerat samtycke eller hanterar känsliga uppgifter hamna utanför.) Läkartidningen har tidigare skrivit om arbetet med etikprövningslagen i nr 40/2005 och nr 32-33/2006.
