Rekommendationerna fokuserar på sådant som behöver ändras jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2004 inom områdena kranskärlssjukdom, hjärtfel och klaffel, hjärtsvikt, arytmier och medfödda hjärtfel.
I korthet:
• Kranskärlssjukdom ska i ökad omfattning behandlas med livsstilspåverkande åtgärder. Läkare ska göra en samlad riskbedömning innan blodtryckssänkande och blodfettssänkare sätts in. Ett mer hälsosamt leverne kan förebygga minst sex av tio hjärtinfarkter, uppger Socialstyrelsen.
• Warfarinbehandling ska användas i ökad utsträckning vid förmaksflimmer för att förebygga stroke. Underbehandlingen i dag är betydande, enligt Socialstyrelsen, och en 20-procentig ökning skulle ge besparingar på 540 miljoner kronor. På patienter med återkommande förmaksflimmer ska kateterablation användas i större omfattning.
• Både bypasskirurgi och perkutan koronarintervention, PCI, kan användas för revaskularisering. PCI är effektivast vid förträngningar i ett eller två kärl. När det gäller tre eller flera kärl, huvudstamsstenos och patienter med diabetes är bypasskirurgi att föredra. Nakna metallstentar ska vara förstahandsalternativ vid stentbehandling av kranskärlsstenos.
• Behandling med implanterbar defibrillator, ICD, prioriteras upp från sekundär- till primärprofylax. Inte bara patienter som redan haft hjärtstopp eller annan livshotande hjärtrubbning kan ha nytta av ICD, utan även patienter med ökad risk för livshotande rytmrubbning.
• Patienter med måttlig till svår hjärtsvikt som inte blir hjälpta av läkemedelsbehandling bör i ökad utsträckning erbjudas biventrikulär pacemaker, CRT.
En stor praxisskillnad i behandling av kvinnor och män i dag är att kvinnor inte behandlas med sviktpacemaker, CRT, och implanterbar defibrillator, ICD, i samma utsträckning som män.
De flesta praxisändringar väntas vara kostnadsbesparande, medan ökad ICD-behandling beräknas kunna öka kostnaderna med uppåt en miljard kronor om året. En mer omfattande sviktpacemakeranvändning antas öka kostnaderna med 63 miljoner kronor om året.
Ett antal kvalitetsindikatorer föreslås också för hjärtsjukvården.
Riktlinjerna omfattar 350 tillstånd och åtgärder för förebyggande arbete, behandlingar och eftervård.




Läs
Riktlinjerna från Socialstyrelsen

Medicinsk kommentar i LT nr 46/2007 av preliminärversionen av riktlinjerna:
Rejält kunskapsmaterial 
ger underlag för bättre vård