– Det kom som en total överraskning. Om projektet läggs ner kastar man bort flera års förbättringsarbete, säger Petra Erdin, specialist i internmedicin som genomgår den tvååriga tilläggspecialiserande utbildningen till akutläkare vid Akademiska sjukhuset.
Totalt räknar sjukhuset med att minska kostnaderna med 220 miljoner kronor i år och 130 miljoner kronor under 2013.

Det så kallade akutläkarprojektet inleddes formellt 2006 när akutsjukvård fick status som tilläggsspecialitet och kostar runt tio miljoner kronor per år. Utbildningsverksamheten startade 2009.
– Trots att utbildningen pågått i några år saknas ännu färdigutbildade akutläkare. Vi ser inga möjligheter att med nuvarande projektform få fram tillräckligt många akutläkare under överskådlig tid. Det är bakgrunden till att vi föreslår en avveckling, som självfallet måste kombineras med att hitta andra vägar för att klara läkarförsörjningen till akutsjukvården, säger sjukhusdirektör Lennart Persson.

Enligt Lennart Persson har problemet varit att färdiga specialister i olika basspecialiteter inte lockats av att genomgå tilläggsutbildningen i akutsjukvård. Därför blir utbildningstiden väldigt lång och de ursprungliga planerna på att bemanna 70 procent av jourlinjerna med akutläkare en omöjlighet.
Tomas Skommevik, chef för akutsjukvården vid Akademiska, uppger att 18 läkare för närvarande utbildas inom akutläkarprojektet och 3 beräknas bli färdiga specialister i akutsjukvård under 2012.
– Det kan falla på mitt bord att genomföra risk- och konsekvensanalyser av förslaget, så jag vill inte komma med några värderingar. Men det är viktigt att påpeka att det handlar om vår utbildningsmodell, inte hur vi organiserar arbetet på akuten och inte heller att akutläkare skulle vara ett dåligt koncept, säger han.

Petra Erdin tycker att Akademiska sjukhuset går helt fel väg:
– Utvecklingen i hela Europa går ju mot satsningar på akutläkare och det finns goda erfarenheter från bland annat Södersjukhuset i Stockholm med effektivare patientflöden och förbättrat samarbete mellan akutläkare och kir­urger.
– Jag befarar att vi kommer att förlora den förbättring som märkts på arbetsmiljön vid akuten under det senaste året med satsning på teamarbete. Följderna kan bli längre väntetider, fler interna remisser och högre kostnader, säger Petra Erdin.
Torbjörn Karlsson, ordförande i Upplands allmänna läkarförening, saknar viktiga pusselbitar kring förslaget om att avveckla akutläkarprojektet.
– Vi har inte fått någon information om hur man tänker sig att i stället klara kompetens- och tillgänglighetsfrågor. Det är först när vi ser helheten och inte minst hur man hanterar de kollegor som finns i utbildningssystemet som vi närmare kan ta ställning.
Han är särskilt kritisk mot landstingspolitikerna i Uppsala län.
– Sjukhusledningen har egentligen haft ett omöjligt uppdrag, som baseras på att många landstingspolitiker har en snedvriden syn kring att det finns stora effektiviseringsvinster att göra vid Akademiska. Jag ser stora svårigheter att exempelvis klara en geriatrisk vård av god kvalitet med färre vårdplatser, säger Torbjörn Karlsson.
Hur är stämningen på Akademiska?
– Lite åt resignationshållet. Personalen här är ganska van vid att det bollas med kronor och ören.

Drygt hälften av besparingarna ska genomföras med personalminskningar som motsvarar 300 heltidstjänster, enligt ledningen för Akademiska sjukhuset.
– Alla yrkeskategorier omfattas, men vi ska inte behöva säga upp personal då fokus blir på att inte återbesätta en del tjänster när personal går i pension, säger Lennart Persson.
Sjukhusledningens förslag går nu vidare till ett politiskt beslut i landstingets produktionsstyrelse.