5 frågor till Jonas Bläckberg
Jonas Bläckberg, med dr, överläkare, infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, är en av författarna till en artikel om rävens dvärgbandmask. Från att mycket sällan ha diagnostiserats tidigare har sex fall av infektion med rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige under de senaste två åren.
Varför skrev ni artikeln?
På grund av den ansamling av fall som upptäckts de senaste åren och att i samtliga fall hade klinikern inte med dvärgbandmaskinfektion som differentialdiagnos.
När ska man misstänka infektion med rävens dvärgbandmask?
Vid utredning av en oklar levertumör med sådant röntgenologiskt utseende som beskrivs närmare i artikeln. Vid misstanke, gör en serologisk undersökning.
Hur länge vet man att rävens dvärgbandmask funnits i rävar i Sverige?
Såvitt jag vet påvisades masken första gången hos en räv i Sverige i december 2010.
Tror du infektionen kan vara underdiagnostiserad i Sverige?
Det är inte helt omöjligt, men knappast i någon hög omfattning.
Rävens dvärgbandmask är i dag inget skäl till att bär och grönsaker som plockas i Sverige måste kokas, enligt Livsmedelsverket. Har du själv ändrat något beteende för att minska infektionsrisken?
Nej. Därmed också sagt att jag är en ivrig bär- och svampplockare och har jordgubbsland i trädgården där det numera vandrar rävar. Det trivsamma med ovanstående överväger absolut den eventuella och i så fall minimala risken som finns att smittas. Bara en trygghetsnarkoman har anledning till att ändra sitt beteende.
