5 frågor till Monica Duhanes
Monica Duhanes, med dr, överläkare, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, är en av författarna till rapporten om grön nefrologi.
Hur kom det sig att ni skrev artikeln?
– Jag har arbetat med dialys i över 20 år och blev chockad när jag på internationella möten insåg hur stor klimatpåverkan vår behandling faktiskt har. Dialys räddar liv, men medför samtidigt enorma mängder plastavfall och hög energi- och vattenförbrukning.
Vem ska ta ledningen i omställningen till en mer hållbar dialysbehandling?
– Omställningen måste drivas gemensamt, men initiativet bör komma från professionen, som ser både patienternas behov och miljökonsekvenserna. Sjukhusledningar och regioner behöver skapa strukturer och ställa miljökrav vid upphandling. Jag är övertygad om att förändring sker mest effektivt genom ett »bottom-up«-förhållningssätt, där initiativ växer fram ur det kliniska arbetet och får spridning.
Finns det exempel på initiativ där plastavfall från sjukvården återvinns i Sverige i dag?
– Ja, det finns flera intressanta initiativ med reducerad förbränning av plastavfall och konkret klimatpåverkan via cirkulära lösningar.
Hur kan vårdgivare skydda kroniskt njursjuka mot klimatförändringens konsekvenser?
– Vårdgivare kan skydda denna sårbara grupp genom att planera för extremväder, exempelvis värmevarningssystem, kylrum på dialysmottagningar och rutiner för att säkra behandling vid ström- eller vattenavbrott. De måste dessutom arbeta aktivt med nutritionsstöd, blodtryckskontroll och diabetesvård för att bromsa försämringen av njurfunktionen.
Hur valde du din specialitet?
– Jag gillar att njurmedicin spänner över både akut och kronisk vård. Eftersom nefrologin ligger i skärningspunkten mellan hjärta, kärl, metabolism, immunologi och transplantation är specialiteten intellektuellt stimulerande.
