De vanligaste diagnoserna i primärvården och förändring över tid
Egenreferat. Primärvården är första linjens sjukvård och undersöker och behandlar sjukdomar av många kategorier. I Sverige är primärvården svagare än i andra jämförbara OECD-länder, trots beslut om utbyggnad. Vi beskrev diagnoserna i Stockholms primärvård 2013 [1], och efter den artikeln har studier från andra länder kommit, även en översiktsartikel. Sedan dess har dock mycket hänt, inte minst covid-19-pandemin 2020–2022 och digitala besök.
Vi studerade förekomsten av treställiga diagnoser i Region Stockholms primärvård i VAL-databasen 2019 och 2021 [2]. Invånare ≥18 år i Region Stockholm registrerade den 1 januari 2019 inkluderades, totalt 1,85 miljoner invånare. Totalt registrerades 2,98 miljoner fysiska besök 2019, och antalet fysiska och digitala besök var 2,57 miljoner 2021, varav 2,16 miljoner fysiska besök. År 2019 gjorde kvinnor 1,77 miljoner och män 1,22 miljoner besök, och 2021 gjorde kvinnor 1,55 miljoner och män 1,02 miljoner besök. De fem vanligaste diagnoserna 2019 var essentiell hypertoni, myalgi, typ 2-diabetes, ryggvärk och ledvärk. Diagnoserna med högst kvot mellan kvinnor och män var cystit, hypotyreoidism, stressreaktion, sjukdomskänsla och trötthet samt huvudvärk. Endast 3 av de 30 vanligaste diagnoserna var vanligare hos män: kronisk ischemisk hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och förmaksflimmer. Flera diagnoser var vanligare jämfört med den tidigare studien, som stressreaktioner, sjukdomskänsla och trötthet samt huvudvärk. Den ökade sjukskrivningen under 2010-talet har drivits av en ökad andel psykiatriska diagnoser, framför allt hos kvinnor.
Sammanfattningsvis ger studien en bild av komplexiteten i primärvårdens arbete med de olika diagnoserna. Samhällsbilden med ökad stress i arbetet och psykiatriska diagnoser avspeglas tydligt, men även ersättningssystemen i vården påverkar, som Vårdval Stockholm med fokus på antalet besök i stället för på viktiga sjukdomar och kvalitet.
