DOAK behöver inte sättas ut vid tandborttagningar
Egenreferat. Det råder oenighet om huruvida direktverkande orala antikoagulantia (DOAK) behöver sättas ut i samband med tandborttagning. När det gäller warfarinbehandlade patienter är det däremot praxis att tandborttagning utförs under pågående medicinering. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka risken för blödning efter både okomplicerade och kirurgiska tandborttagningar hos patienter som medicinerade med DOAK utan uppehåll.
DOAK- och warfarinbehandlade patienter med indikation för tandborttagning ingick i denna prospektiva kohortstudie [1]. Lokalhemostatika och suturering användes. Patienterna instruerades att bita på en kompress indränkt i tranexamsyralösning under minst 30 minuter i händelse av postoperativ blödning. All blödning som inträffade efter att patienten lämnat kliniken och som krävde kompression eller mer omfattande åtgärder registrerades. Patienterna följdes 7 dagar postoperativt.
Totalt 354 tänder avlägsnades hos 160 DOAK-patienter och 56 warfarinpatienter. Grupperna var jämförbara avseende bakgrund och kirurgisk teknik. Oftast avlägsnades 1–2 tänder per patient, men upp till 8 tänder kunde tas bort. Förekomst av all slags postoperativ blödning var 27 procent hos DOAK-patienterna och 37 procent hos warfarinpatienterna (justerad oddskvot [OR] 0,66; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,28–1,57). Blödningar som krävde klinisk kontroll eller behandling av tand- eller sjukvårdspersonal inträffade hos 3 procent av DOAK-patienterna och 11 procent av warfarinpatienterna (justerad OR 0,30; 95KI 0,08–1,06) (Figur 1). Ingen omfattande blödning rapporterades. Risken för postoperativ blödning var signifikant högre om fler än en tand togs bort och ökade med högre systoliskt blodtryck.
Risken för blödning efter tandborttagning verkar vara lägre vid medicinering med DOAK än vid medicinering med warfarin. Denna konklusion är samstämmig med resultaten från en systematisk översikt publicerad av vår forskargrupp 2023 [2]. Vi rekommenderar att DOAK-medicinering fortgår utan uppehåll, både vid okomplicerade och kirurgiska tandborttagningar. Därmed undviks den ökade risken för trombos som är förknippad med utsättning av antikoagulantia. En annan fördel är att patientens läkare och tandläkare inte behöver lägga tid på att diskutera utsättning av DOAK. Risken för blödningskomplikationer kan minskas genom att färre tänder tas bort per behandlingstillfälle, lokala åtgärder för blodstillning används och blodtrycksreglering tillämpas samt med hjälp av noggrann patientinformation om hur postoperativa blödningar kan hanteras.
Screenshot
