Gammal fiende kräver förnyat fokus
Mässlingen belyses i detta temanummer ur flera perspektiv med fokus på det nya nationella handlingsprogrammet för mässling.
Mässling är tillbaka i nyhetsflödet och är återigen en verklighet för sjukvården. De största mässlingsutbrotten på decennier rapporterades i flera europeiska länder under 2024, och under året som gått har en liknande situation med stora mässlingsutbrott utspelats i både USA och Kanada, som rapporterat 2 065 respektive 4 996 bekräftade fall. Kanada är officiellt inte längre mässlingsfritt, och USA närmar sig tidsgränsen för att förlora sin status. Sverige har varit mässlingsfritt sedan 2015, tack vare hög vaccinationstäckning, men årligen diagnostiseras mässlingsfall, majoriteten smittade utomlands, som leder till omfattande smittspårningar och sekundärfall.
Sjukdomen, som före pandemin betraktades som nästan utrotad i stora delar av världen, gör oss återigen påminda om hur snabbt ett virus kan sprida sig när vaccinationstäckningen sviktar. En bidragande orsak till de nu ökande utbrotten internationellt är det tapp i vaccinationstäckningen som ses efter covid-19-pandemin, då rutinvaccinationer sköts upp eller försenades, något som EU, Kanada och USA också rapporterat. Även det ökade antalet beväpnade konflikter globalt påverkar vaccinationsmöjligheterna för barnen, vilket har lett till fler utbrott de senaste åren.
Mässling är inte en banal barnsjukdom, utan en av de mest smittsamma infektioner vi känner till. För små barn och immunsupprimerade patienter kan sjukdomen vara livshotande, med fruktade komplikationer som pneumoni och encefalit. Globalt beräknas 95 000 barn under 5 år ha dött till följd av mässling under 2024 – en tragedi som varit möjlig att förhindra med vaccin.
Trots att mässling i dag ofta ses som en sjukdom från förr, så orsakar den komplikationer i upp till 30 procent av fallen [1]. Innan vaccinet introducerades beräknas 2,6 miljoner människor, framför allt barn, ha dött årligen. Vaccinet mot mässling är en av medicinens största framgångar, och tack vare det har stora delar av världen har kunnat eliminera sjukdomen. Trots ökande antal mässlingsutbrott de senaste åren blir samtidigt allt fler länder officiellt mässlingsfria.
Efter att vaccinet införts på bred front under andra halvan av 1900-talet har det kollektiva minnet av sjukdomen, dess allvarliga komplikationer, och samhällsbördan bleknat. Inom sjukvården har kunskapen om diagnosen och dess kliniska bild delvis gått förlorad med tiden. Vaccinets framgångssaga har skapat nya utmaningar.
I detta temanummer belyser vi mässlingen ur flera perspektiv, men med fokus på det nya nationella handlingsprogrammet för mässling. Dessutom behandlas det globala läget, immuniteten i Sverige, genombrottsmässling och vaccintveksamhet.
