Generativ AI kunde fungera som kreativt stödverktyg för hypotesformulering
Egenreferat. Kan AI inte bara svara på medicinska frågor, utan faktiskt hjälpa till att formulera nya forskningsidéer? I takt med att generativ artificiell intelligens (AI), som Chat GPT och Googles Gemini, snabbt etablerar sig inom hälso- och sjukvården har diskussionen mest handlat om dess kliniskt praktiska tillämpningar. Däremot är det fortfarande oklart om dessa modeller kan ha en roll inom vetenskapligt arbete, särskilt vid generering av nya forskningsidéer.
För att undersöka detta skapade vi en pilotstudie, där vi bad både Chat GPT och Gemini att föreslå forskningsidéer inom området rekonstruktiv huvud–halscancerkirurgi. Modellerna instruerades att skapa tio kliniskt relevanta och nya frågeställningar för systematisk översikt inom tre olika domäner: huvud–halsrekonstruktion i stort, mikrokirurgi samt komplikationer vid huvud–halsrekonstruktion.
Totalt kunde 60 unika forskningsidéer genereras, varav 42 bedömdes vara nya, det vill säga utan tidigare motsvarighet i publicerade systematiska översikter. Vi jämförde sedan resultaten med omfattande litteratursökning i Medline, Embase och Cochranebiblioteket. För att värdera idéernas vetenskapliga värde granskades även samtliga förslag också av kliniskt verksamma specialister inom plastikkirurgi. Granskningen visade att vissa idéer var alltför generella, överlappande med befintlig forskning eller saknade praktisk tillämpbarhet. Några förslag var dessutom helt osammanhängande eller saknade medicinsk logik. Genom den systematiska screeningen identifierades 50 tidigare publicerade systematiska översikter som endast delvis överlappade med AI-genererade teman. Men 42 av de 60 idéerna visade sig vara helt nya, det vill säga saknade tidigare motsvarighet i den vetenskapliga litteraturen.
Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas mellan Chat GPT:s och Geminis prestationer. Båda modellerna har likvärdig kapacitet att formulera idéer som potentiellt kan ligga till grund för nya systematiska översikter.
Studien visar att generativ AI kan fungera som ett kreativt stödverktyg för forskare i tidig idéfas för systematiska litteraturöversikter. Dock var de föreslagna idéerna som genererades oftast breda. AI bör därmed inte ses som en ersättare till den vetenskapliga kompetensen, utan snarare som en katalysator för hypotesgenerering, speciellt inom forskningsfält där mycket redan är kartlagt. Det öppnar även för möjligheten att använda AI för att identifiera forskningsluckor, något som i dag oftast kräver omfattande individuell och manuell granskning av litteraturen. Vi tror dock på AI som ytterligare en väl påläst och kreativ medlem i forskarteamet.
