Internetförmedlad KBT minskade astmarelaterad oro och ökade astmakontroll
Egenreferat. Astmarelaterad oro är vanlig hos vuxna med astma och kan bidra till undvikandebeteenden, ökad symtombörda och försämrad livskvalitet. Trots detta är psykologiska interventioner sällan integrerade i astmavården. I en ny randomiserad kontrollerad studie publicerad i Thorax utvärderades effekten av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT) vid astmarelaterad oro.
Studien inkluderade 90 vuxna personer med astma och astmarelaterad oro. Deltagarna randomiserades till ett strukturerat IKBT-program med behandlarstöd under 8 veckor eller till en kontrollgrupp bestående av sedvanlig behandling plus digital medicinsk information om astma. Primärt utfall var astmarelaterad oro mätt med CAS (Catastrophizing about astma scale). Sekundära utfall inkluderade astmakontroll (Asthma control test; ACT), livskvalitet samt lungfunktion mätt som FEV₁ (forcerad exspiratorisk ensekundsvolym).
IKBT-gruppen uppvisade en signifikant minskning av astmarelaterad oro jämfört med kontrollgruppen (medelvärdesskillnad CAS; –18,53; 95 procents konfidensintervall [95KI] –25,54 till –11,53; P < 0,001). Därutöver observerades förbättringar i flera sekundära utfallsmått, inklusive astmakontroll (andel med välkontrollerad astma, ACT >20: 63 procent i IKBT-gruppen jämfört med 37 procent i kontrollgruppen), rädsla för astmasymtom, undvikandebeteenden samt livskvalitet. Lungfunktionen (FEV₁) var oförändrad i båda grupperna under studieperioden, vilket talar för att behandlingen inte medförde någon försämring. De flesta (86 procent) fullföljde behandlingen, och inga allvarliga biverkningar rapporterades. Förbättringarna kvarstod vid uppföljning 6 månader efter avslutad behandling.
Vi drar slutsatsen att internetförmedlad KBT kan vara ett effektivt och säkert komplement till sedvanlig astmabehandling för vuxna patienter med oro och undvikande relaterat till sin astma. Studien bidrar med ny kunskap om möjligheten att adressera psykologiska mekanismer vid astma utan negativ påverkan på lungfunktion. Ytterligare studier behövs för att utvärdera långtidseffekter och implementering i klinisk vardag.
