Läkares kunskap om patientsäkerhet avgörande för säker vård

Läs artikel som pdf

Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada, och god och säker vård är en av de grundläggande principerna för hälso- och sjukvården. I Läkartidningens temanummer om patientsäkerhet hösten 2024 gavs en lägesbild med många goda exempel på utvecklingsarbete för ökad patientsäkerhet, men också med en problematisering av svårigheterna med utgångspunkt från olika medicinska specialitetsområden [1]. Mycket arbete pågår på olika nivåer för att förbättra patientsäkerheten; även om en del data stöder att den har blivit bättre under senare år är utmaningarna fortsatt stora. Enligt data från SKR:s mätningar av vårdskador baserade på journalgranskning från somatisk slutenvård för vuxna inträffade 2023 en vårdskada vid knappt 6 procent av alla vårdtillfällen [2]. För övriga delar av hälso- och sjukvården saknas motsvarande data eller är mer osäkra. 

Sedan 2020 har Sverige en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet: »Agera för säker vård«. Handlingsplanen togs fram av Socialstyrelsen i bred samverkan och har under åren 2020–2024 väglett ansatser på nationell nivå samt inom regioner och kommuner [3]. Handlingsplanen är nu uppdaterad för att fortsatt gälla 2025–2030.

Den nationella handlingsplanen beskriver fyra grundläggande förutsättningar för god patientsäkerhet. En av dem är adekvat kunskap och kompetens, det vill säga att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar att utföra sitt arbete, men också för att bidra i det kontinuerliga utvecklingsarbete som krävs. 

Patientsäkerhet är både aktiviteter som syftar till att vården ska vara så säker som möjligt och ett eget kunskapsområde med specifika krav på kompetens. Hälso- och sjukvården är en av det moderna samhällets största och mest komplexa verksamheter. För att kunna förbättra förutsättningarna för patientsäkerheten krävs angreppssätt som bejakar komplexiteten [4]. 

Läkares kompetens avgörande för god patientsäkerhet 

Läkare kan bidra till att upprätthålla och förbättra patientsäkerheten genom att identifiera risker, agera förebyggande och hantera vårdskador på ett systematiskt sätt. Även om medicinsk kompetens är nödvändig är den inte tillräcklig. På samma sätt som det är nödvändigt att både ha medicinsk kompetens och kompetens i förbättringsarbete för att kunna arbeta med utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården [5], krävs också kompetens om patientsäkerhet för att kunna förbättra den [6, 7]. 

Läkare har en unik position i vården som kliniska experter och är ofta ledare av det dagliga kliniska arbetet. Läkare som har både medicinsk kompetens och kunskap om patientsäkerhet är bättre rustade att bidra till god och säker vård. Därför är det avgörande att läkare har en djup förståelse för patientsäkerhet och kan omsätta den i praktiken. Dessutom krävs ett etiskt och juridiskt grundat förhållningssätt för att kunna bemöta patienternas behov och samtidigt upprätthålla en trygg och säker vård­miljö. 

Nationella kompetensmål för patientsäkerhet 

För att säkerställa god och säker vård krävs kontinuerlig utbildning och fortbildning i patientsäkerhet som integreras i både grundutbildning och yrkesverksamhet [3]. I juni 2024 presenterade Socialstyrelsen de förs­ta nationella kompetensmålen för patientsäkerhet [8]. Målen beskrivs i 15 centrala kompetensområden som definierar vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att säkerställa god och säker vård (Fakta 1). Kompetensområdena täcker allt från grundläggande säkerhetskultur och riskhantering till patientsäkerhet i specifika situationer, exempelvis hemsjukvård, kirurgiska ingrepp och digitalisering. Varje kompetensområde innehåller 4–13 mål; exempel ges i Figur 1. Kompetensmålen ger också en sammantagen beskrivning av vad som ingår i kunskapsområdet patientsäkerhet; utgångspunkten är att hälso- och sjukvården är komplex. 

Ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete inkluderar samtliga yrkesgrupper. Alla som arbetar i hälso- och sjukvården, även i dess serviceverksamheter, har ansvar för att bidra i arbetet och behöver därför ha åtminstone grundläggande förståelse av patientsäkerhet. Kompetensmålen är därför avsedda både för dem som leder och har ansvar för och dem som arbetar inom hälso- och sjukvården; i målen anges en differentiering för olika sorters befattningar med utgångspunkt från deras roller och ansvar (Fakta 2).  

Kompetensmålen är särskilt viktiga och omfattande för läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal med legitimationsyrken och hälso- och sjukvårdens ledare, eftersom det är för dessa yrkesgrupper som ade­kvat kompetens om patientsäkerhet är mest avgörande. Beslutsfattare och chefer inom vården behöver ha en stark förståelse för patientsäkerhet genom kompetens i kunskapsområdet, eftersom de i sitt agerande sätter ramarna för säkerhetskulturen på arbetsplatsen och fattar beslut som påverkar patientsäkerheten. 

Kompetensmålen togs fram i ett arbete som genomfördes juni 2023–juni 2024 av Socialstyrelsen i samråd med experter, vårdorganisationer och utbildningsinstitutioner. I den expertgrupp som biträdde Socialstyrelsen i arbetet deltog personer med vårdprofessionell bakgrund (läkare, sjuksköterskor, psykolog), flera med mångårig klinisk erfarenhet, alla med docent- till professorskompetens i patientsäkerhet. I en iterativ process arbetade expertgruppen fram förslag till kompetensmål som grupperades i kompetensområden. Som underlag för arbetet fanns internationella exempel, relevant litteratur och gruppens expertkompetens. Olika referensgrupperingar bidrog till den slutliga utformningen. I referensgrupperna deltog personer med kompetens i säkerhetsfrågor från andra högriskverksamheter, erfarenhet från högskoleutbildningar, erfarenhet av praktiskt arbete med patientsäkerhet eller utbildning hos vårdgivare samt seniora akademiker inom området.

Vad händer nu? 

Kompetensmålen är avsedda att fungera som en vägledning för utbildning på alla nivåer – från grundutbildningar för vårdpersonal till specialistutbildningar och fortbildning i arbetslivet. Genom att implementera dessa mål kan vården bli säkrare och mer tillförlitlig för patienter. Patientsäkerhet behöver få mer utrymme i kurs- och utbildningsplaner. Socialstyrelsens roll omfattar att beskriva kompetensbehov för hälso- och sjukvårdens medarbetare, men innehåll i grundutbildningar exempelvis för läkare ligger utanför myndighetens mandat.  

På nationell nivå samarbetar Socialstyrelsen, Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet och Löf, regio­nernas ömsesidiga försäkringsbolag, om aktiviteter som ska stödja arbetet med patientsäkerhet i regioner och kommuner. En aktivitet kommer att vara att stödja vårdgivare i implementering av kompetensmålen. Inom ramen för detta arbete kan också förslag till konkreta lärandemål och kursplaner för läkares kompetensutveckling i patientsäkerhet tas fram i samarbete med aktörer som Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet. 

Läkares kunskap behöver vara både teoretisk och praktisk. I kompetensområdet »Risker och riskmedvetenhet« behöver det till exempel förmedlas kunskap om hur risker varierar i olika delar av hälso- och sjukvården och att de därför kräver olika angreppssätt. I området »Teamarbete och kommunikation« behöver förmedlas kunskap om hur god säkerhetskultur, öppen kommunikation och gott samarbete i vårdteam bidrar till psykologisk trygghet och säkerhet och hur dessa färdigheter tränas.

Under 2025 kommer en utbildning att tas fram för politiker och höga chefer med ansvar för patientsäkerhet. Ledning och styrning är avgörande för god patientsäkerhet, vilket gör nationella insatser för att utveckla en utbildning för denna målgrupp viktiga. 

Kompetensmålen beskriver ett omfattande behov av kompetens och kan uppfattas som utmanande att införa. I lärandemål och kursplaner för utbildning blir det viktigt att balansera ambitionsnivån med det som är praktiskt genomförbart. Därför behöver alla aktörer med ansvar för utbildning, kompetensutveckling och patientsäkerhet samarbeta och stödja varandra i att implementera kompetensmålen.