Gå till innehållet
Gå till startsidan

Denna webbplats vänder sig till läkare

Sök

Möjlig interaktion mellan probiotika och warfarin

Kan Bifolac interagera med warfarin (Waran)?

Läs artikel som PDF

Bifolac är ett probiotikum som används för normalisering av tarmfloran, profylaktiskt eller vid tillfälliga mag–tarm­störningar. Läkemedlet innehåller två bakteriestammar, Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium longum. Risken för eventuella läkemedelsinteraktioner med Bifolac har inte studerats [1].
Warfarin är en så kallad vitamin K-antagonist och verkar genom att blockera den intracellulära aktiveringen av vitamin K. En betydande andel av det K-vitamin som tas upp i tarmen produceras lokalt av tarmbakterier, och antibiotikaorsakade störningar av tarmfloran har associerats med sym­tomatisk K-vitaminbrist och allvarliga blödningar [2, 3]. Det är därför tänkbart att administration av bakterier som förändrar den lokala produktionen av vitamin K skulle kunna påverka känsligheten för warfarin och andra vitamin K-antagonister.

Djurstudier indikerar att B longum saknar förmåga att syntetisera vitamin K [4], och in vitro ger bakteriestammen till och med en minskning av odlingsmediets K-vitaminnivåer. Vitamin K fungerar som en tillväxtfaktor för många bakteriestammar, och eftersom B longum bara behöver låga nivåer av vitaminet för sin tillväxt har man tolkat dess förmåga att sänka K-vitaminkoncentrationen i närområdet som ett medel i konkurrensen med andra stammar som är beroende av höga K-vitaminnivåer [5].
Även om detta kan medför en teoretisk risk för interaktioner med war­farin återstår mekanismens kliniska betydelse att visa. Vi har inte hittat några uppgifter om L rhamnosus eventuella roll i produktion och omsättning av vitamin K. Med tanke på den teoretiska inter­aktionsrisken rekommenderar vi noggrann INR-övervakning hos warfarinbehandlade patienter som påbörjar behandling med Bifolac.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som ­behandlats vid någon av de regionala ­läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och farm mag Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producent­obundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på <http://www.lic.nu>.

Mer att läsa

Mer att läsa