MORC4-regionen kan ha betydelse för flera inflammatoriska tillstånd
Det finns gemensamma nämnare mellan transplantat kontra värdsjukdom (graft versus host disease GVHD) och Crohns sjukdom (CD). Utöver symtom som diarré och viktnedgång ses även inflammation och förändrad barriärfunktion i tarmen med ökad paracellulär permeabilitet. Genomsläppligheten regleras primärt av proteinkomplex som fungerar som fogar mellan tarmslemhinnans epitelceller. Ökad permeabilitet ökar risken för immunologiskt påslag i tarmslemhinnan.
MORC4-genen är belägen på X-kromosomen och kodar för ett protein vars funktion endast delvis är kartlagd. Proteinet är troligen involverat i regleringen av TGF-β (transforming growth factor) och är på så vis en nyckelkomponent i det immunologiska samspelet. TGF-β har noterats kunna bevara eller minska genomsläppligheten över epitelcellerna i tarmen.
MORC4-genen ligger i samma genetiska område som CLDN2. CLDN2 är ett transmembrant protein som ingår i fogarna mellan tarmslemhinnans epitelceller samt deltar i regleringen av permeabiliteten över epitellagret. Studier har visat ett ökat uttryck av TGF-β vid CD. Samtidigt är minskade TGF-β-nivåer korrelerade till allvarlighetsgrad av GVHD.
Tidigare har vi i en genetisk associationsstudie kopplat en markör i MORC4-regionen till uppkomst av CD i ett europeiskt material [1].
I en nyligen publicerad studie baserad på svenska patienter har vi nu även funnit en genetisk association mellan MORC4-markören och dödlighet efter allogen stamcellstransplantation vid blodmalignitet [2]. I ytterligare nya studier (utförda av andra forskargrupper) visar publicerade data även på att koppling mellan MORC4-markören och kronisk pankreatit föreligger [3, 4].
Sammantaget tyder resultaten på att genetisk variation inom MORC4-regionen kan vara av betydelse för uppkomst av flera inflammatoriska tillstånd, där den gemensamma nämnaren är försämrad barriärfunktion i tarmen och med förhöjd paracellulär permeabilitet.
