Övervikt och obesitas är kostsamt. Förutom sjukvårdens direkta kostnader uppstår även produktionsförluster på grund av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Trenden är stigande, och World Obesity Federation förutspår en fortsatt ökning av kostnaderna i Sverige [1], från dagens 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till motsvarande 2,4 procent av BNP år 2060.
I en internationell jämförelse ser vi att Sveriges framtida kostnader närmast påminner om Australiens och Spaniens, medan medelinkomstländer som Brasilien, Mexiko and Thailand är på väg mot dubbla samhällskostnaden, närmare 5 procent av BNP [2], se Figur 1. Det är en global trend, där medelinkomstländer är värre drabbade än höginkomstländer som Australien, Spanien och Sverige.
Men det finns fler sätt att mäta kostnader på än bruttonationalprodukt. Så kallade välmåendeekonomier söker balansera finansiella mått som BNP med andra mått för en mer helhetlig syn på långsiktig hållbarhet, inklusive effekter på mänskligt välbefinnande, miljömässig hållbarhet, social sammanhållning samt ekonomisk och social jämlikhet [3, 4].
Även sett ur detta perspektiv medför obesitas stora kostnader, om också inte omräknat i pengar. Obesitas är socialt snedfördelad [5] och har stora effekter på individers välbefinnande och mentala hälsa [6]. Obesitas ökar även risken för individer att dö i andra sjukdomar. En studie från Mexiko uppskattar att hälften av dödsfallen från covid-19 i åldersgruppen 20–64 år berodde på obesitas [7]. Från ett miljöperspektiv är obesitas kopplad till ökad matproduktion, ökat matsvinn, ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödning samt ökade utsläpp av klimatgaser [8].
Obesitas har många och komplexa orsaker, och våra levnadsbetingelser och marknadsföring skapar obesogena miljöer med låg fysisk aktivitet [9] och högt energiintag [10]. Våra matvanor grundläggs tidigt och kan därmed påverkas av bland annat reklam för livsmedel riktad till barn [11]. Vuxnas matvanor försämras också allt mer över tid, visar Folkhälsomyndighetens återkommande undersökningar [12], se Figur 2.
Sockersötade drycker utmärker sig särskilt genom att bidra till obesitas och kroniska sjukdomar [13] och beräknas orsaka 9,8 procent av all typ 2-diabetes samt 3,2 procent av hjärt–kärlsjukdomar globalt [14].
Att förebygga ökningen av obesitas, liksom de stora hälsorelaterade, sociala och miljömässiga kostnaderna, är komplext och kräver en kombination av åtgärder på både individ- och samhällsnivå. Konsultfirman McKinsey konstaterade redan år 2014 att insatser på individnivå är otillräckliga. På samhällsnivå är behandlande åtgärder relativt dyra och har små effekter, och individbehandling behöver därför kombineras med förebyggande insatser på samhällsnivå genom politiska beslut. Likaså är enskilda ingrepp otillräckliga, och ingen samhällssektor kan ensam påverka obesitasepidemin. Rapporten visar att möjligheten att uppnå effekt är större ju fler sektorer som engageras [15]. Även om rapporten inte rekommenderar enskilda åtgärder, ger följande figur en fingervisning om inom vilka områden störst kostnadseffektivitet kan uppnås, se Figur 3.
Mot denna bakgrund är Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens nya rapport om en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion högst relevant [16]. Rapporten listar sex delmål för livsmedelskonsumtionen år 2035, med ökad konsumtion av vegetariska livsmedel, fisk och skaldjur och minskad konsumtion av näringsfattiga och energitäta livsmedel, kött och salt. Motsvarande globala riktlinjer har kommit under 2025 i den uppdaterade EAT–Lancet 2.0-kommissionens rapport om en globalt hållbar och hälsosam livsmedelsförsörjning [17]. Mothugg från industriintressen är att vänta – The Guardian rapporterade nyligen att EAT–Lancets första utgåva ledde till en motkampanj, inklusive attacker på enskilda forskare, orkestrerad av en pr-firma anlitad av köttindustrin [18]. Landsbygdsminister Peter Kullgren har också ifrågasatt den svenska rapporten från ett beredskapsperspektiv [19], och regeringen föreslår en rak, i stället för differentierad, sänkning av momsen på alla livsmedel. Detta innebär inte bara en missad möjlighet att göra till exempel frukt och grönsaker billigare, utan innebär att den redan billigaste, mest onyttiga maten blir ännu billigare, vilket hotar att ytterligare förstärka sociala skillnader i kost, övervikt och obesitas. Övervikt och obesitas ökar såväl globalt som i Sverige, med drivkrafter på flera nivåer och inom många samhällssektorer. Att åtgärda dessa kommer att kräva systemförändringar och målmedvetet arbete med påverkan och policyutveckling. Flera internationella förebilder finns, bland andra Health Holland, Wales Commissioner for the Wellbeing of Future Generations och Vic Health i Australien, vars insatser i form av konsekvensbeskrivningar och regleringar syftar till att förändra den fysiska miljön, matmiljön och marknadsförings- och kommersiella system för att ge barn möjlighet att växa upp med goda levnadsvanor [20].
Baserat på forskning om hälsofrämjande insatser och inspirerad av de ovan nämnda initiativen startar nu under hösten 2025 påverkansorganisationen Ett friskare Sverige, där denna artikels författare utgör interimssekretariatet. Målet för denna medlemsförening är att verka för systemförändring genom samverkan och påverkan inom områden som mat, fysisk aktivitet och social samvaro. De förändringar som behövs för ett hälsovänligt samhälle kräver att vi löser problem och lär tillsammans. Genom samverkan mellan olika aktörer, sektorer och samhället – från kommunal till nationell nivå – avser vi att skapa en hållbar förändring. Ingen enskild aktör eller sektor kan lösa denna kris – alla behövs! Hör därför gärna av er till någon av artikelförfattarna vid intresse.
