Obesitasbehandling – nu av större vikt
Detta tema fokuserar på en av våra vanligaste folksjukdomar, som är kopplad till hög risk för både omfattande komorbiditet och social stigmatisering.
Ylva Trolle Lagerros.
Foto: Rickard Kilström
Detta temanummer fokuserar på en av våra vanligaste folksjukdomar: obesitas, som termen för hög kroppsvikt (BMI ≥30 kg/m²) numera lyder. Att tillfället är väl valt har knappast undgått någon som följt debatten under senare år.
Obesitas är inte bara ett sjukdomstillstånd med hög risk för omfattande komorbiditet samt betydande sociala och ekonomiska konsekvenser, utan är också starkt förknippat med social stigmatisering. Den sker ute i samhället, men också inom hälso- och sjukvården i form av oönskade råd, uteblivna remisser och oskrivna recept.
Vårdcentralens våg räcker till 150 kg – hur känns det att bli skickad till mataffärens varuvåg? Patientrockarna räcker inte till – så använd en från varje håll! Blodtrycksmanschetterna är för klena – så det blir inget blodtryck taget. I det här temanumret skriver Christenson och medarbetare om viktbias, viktstigma och viktdiskriminering. Här finns också konkreta tips inför patientsamtalet om vikt.
Cirka 1,4 miljoner personer i Sverige har obesitas. Den globala prognosen är svindlande; 750 miljoner barn och unga beräknas ha övervikt eller obesitas år 2050. Janson och medarbetare betonar i sin artikel betydelsen av tidiga insatser och belyser de behandlingsmöjligheter som nu står till buds för barn och ungdomar. Swartling Peterson och medarbetare tar i sin artikel också upp behovet av samhällsinsatser och politiska beslut för att förebygga obesitas.
Obesitaskirurgi har blivit ett kirurgiskt rutiningrepp som görs på 38 svenska centrum. Uppdaterade indikationer, metoder, effekter och sidoeffekter samt den viktiga uppföljningen som följs i kvalitetsregister redovisas av Sundbom och medarbetare.
Allt fler patienter efterfrågar dock läkemedelsbehandling. Mediernas intensiva bevakning av de aptitsänkande läkemedlen har bidragit till ett stort samhällsintresse. Knappast något annat läkemedel har väl blivit ett kulturellt fenomen med specialavsnitt i populära TV-program som Saturday Night Live, South Park och The Simpsons. Patienterfarenheten värderas högre än tidigare, och personliga vittnesmål sprids via poddar, Tiktok, Instagram och bloggar.
Nya läkemedel med längre verkningstid, färre biverkningar och bättre effekt på vikt och följdsjukdomar är på väg. De aptitsänkande läkemedlen kommer att bli både fler och mer effektiva. I skrivande stund saknar 5 av 6 registrerade läkemedel subvention. Även om vissa regioner valt att utesluta information om dessa läkemedel ur kunskapsstöden, så är de otvetydigt här för att stanna. I det här temanumret tar Kindblom och medarbetare avstamp i frågeremissernas vanligaste kliniska frågeställningar rörande läkemedelsbehandling. Här finns också en översiktstabell om de obesitasläkemedel som är godkända i dagsläget.
Kombinerad levnadsvanebehandling utgör dock alltjämt grunden i varje behandling – se Christensons och Tolvanens artikel. Deras viktiga budskap gäller temats alla artiklar: Det är avgörande att med jämna mellanrum utvärdera effekten av den behandling vi ger – inte patientens prestation.
Det finns goda förutsättningar för kunskapsbaserat, respektfullt och jämlikt omhändertagande, samtidigt som vi behöver trappa upp insatserna så att de når många, många fler.
