PEth-värden vid kontrollerat alkoholintag som motsvarade riskbruk
Egenreferat. Alkoholmarkören PEth (fosfatidyletanol) har under det senaste året väckt stort intresse, särskilt till följd av sin användning i körkortsärenden. Det har hävdats att det saknas evidens för att använda PEth som markör för alkoholkonsumtion och att markören skulle vara såväl osäker som otillförlitlig. Blygsam eller sporadisk alkoholkonsumtion har rapporterats kunna leda till höga PEth-värden, bland annat över den gräns (0,30 µmol/l) som Transportstyrelsen tillämpat i körkortsärenden.
Studiens syfte [1] var att utröna hur PEth svarar på ett dagligt intag av alkohol i en mängd som allmänt har ansetts som låg eller måttlig. För detta ändamål rekryterades 21 frivilliga försökspersoner (11 kvinnor och 10 män, 30–69 år). Försökspersonerna indelades i två grupper där deltagarna i grupp 1 (n = 11) konsumerade 1 glas vin per dag (16–16,5 g alkohol), vilket är så gott som identiskt med den aktuella svenska gränsen för definition av riskbruk [2]. Deltagarna i grupp 2 (n = 10) konsumerade 2 glas vin (32–33 g alkohol) per dag. Efter 2 veckors daglig konsumtion var det ingen av deltagarna i grupp 1 som nådde upp till laboratoriets rapporteringsgräns, det vill säga alla hade en koncentration av PEth 16:0/18:1 <0,05 µmol/l. I grupp 2 hade endast hälften av deltagarna koncentrationer >0,05 µmol/l, men ingen nådde upp till 0,10 µmol/l. Resultaten i denna studie är i linje med dem från andra experimentella studier baserade på kontrollerat engångs- eller flergångsintag av alkohol. Resultaten stämmer däremot dåligt överens med fynden från studier där PEth har satts i relation till självrapporterad alkoholkonsumtion. I dessa studier har man genomgående observerat avsevärt högre PEth-värden vid motsvarande konsumtionsnivåer som i den aktuella studien, vilket tyder på att egenrapporterad konsumtion ofta är kraftigt underskattad. Ingen vetenskaplig studie med kontrollerat intag av alkohol har heller kunnat visa att engångs- eller flergångsintag av förhållandevis små eller måttliga mängder alkohol har kunnat ge upphov till de höga PEth-koncentrationer som i flera fall rapporterats i dagspressen eller på nätet.
PEth avspeglar graden av alkoholexponering snarare än alkoholkonsumtionens exakta omfattning. Utöver alkoholintagets storlek är graden av alkoholexponering beroende av till exempel kroppskonstitution (total mängd kroppsvatten), konsumtionsmönster och absorptionen av alkohol från gastrointestinalkanalen, vilken bland annat kraftigt varierar om alkoholintaget sker med eller utan mat.
Sammanfattningsvis är PEth en tillförlitlig markör för exponeringen för alkohol, och den nuvarande nedre rapporteringsgränsen för PEth 16:0/18:1 (0,05 µmol/l) har hög specificitet men låg sensitivitet för att detektera riskbruk av alkohol.
