Plötslig död vid gripande av agiterade personer
Egenreferat. Plötslig död hos agiterade personer i samband med gripande av polis eller andra utgör sällsynta men återkommande händelser [1]. Resultatet av den rättsmedicinska dödsfallsutredningen får i dessa fall stor betydelse för den fortsatta rättsliga prövningen, inklusive den om eventuellt straffansvar. De patofysiologiska mekanismerna bakom dessa dödsfall har debatterats i årtionden, och såväl andningshindrande kroppsläge som personens agiterade tillstånd har framhållits som möjliga förklaringar.
För att effektivt förebygga och utreda dessa dödsfall är det viktigt med en ökad förståelse för patofysiologin. Forskare vid Rättsmedicinalverket har därför i samarbete med en anestesiolog på Giftinformationscentralen genomfört en retrospektiv studie av svenska dödsfall i samband med gripande mellan åren 1992 och 2024 [2].
Totalt identifierades 52 fall, vilket utgör den hittills största kohorten som studerats specifikt avseende plötsligt död hos agiterade personer i samband med gripande. Den genomsnittliga incidensen var 0,17 dödsfall per miljon invånare och år. De flesta dödsfallen inträffade i samband med fysisk kamp där individer hållits fast med någon form av teknik som påverkar andningsförmågan negativt, vanligtvis bukläge. Ofta, men inte alltid, påträffades centralstimulantia i blodet och bakomliggande kroniska hälsotillstånd såsom hjärtsjukdom och övervikt.
I 15 av de 52 fallen fanns resultat från blodgasanalyser tillgängliga från sjukhuset där dödsfallet konstaterades. Vid jämförelse med tidigare studier av sjukdomsorsakade hjärtstopp hade personerna i vår studie lägre pH, högre laktat och högre koldioxidvärden. Detta tyder på att en betydande metabol acidos förelegat före hjärtstoppet, vilken i sin tur sannolikt krävt maximal ventilationsförmåga för att kunna kompenseras respiratoriskt.
Baserat på tidigare studier och våra resultat argumenterar vi för att den patofysiologiska mekanismen bakom dessa dödsfall kan beskrivas med en tvåstegsmodell (Figur 1), där båda faserna (»priming phase« respektive »tipping phase«) krävs för att dödsfallet ska inträffa. Fasthållning av agiterade personer kan vara nödvändig för att skydda omgivningen eller dem själva, men bör ses som en medicinsk högrisksituation. Så fort det är möjligt bör personens kroppsläge justeras så att ventilationen är så ostörd som möjligt. Även om alla dödsfall vid gripande sannolikt inte kan förebyggas, kan ökad kunskap om de patofysiologiska mekanismerna bakom dödsfallen förhoppningsvis förebygga några.
