Regionala skillnader i antibiotikaanvändning hos nyfödda
Egenreferat. En stor nationell studie med över 1 miljon lätt underburna och fullgångna barn har tidigare visat att Sverige har en relativt låg antibiotikaanvändning under första levnadsveckan (1,9 procent) jämfört med andra länder [1]. Däremot finns inte mycket kunskap om hur antibiotikaanvändningen varierar mellan olika regioner och sjukhus i Sverige i förhållande till frekvensen av tidig sepsis (levnadsdygn 0–2) och mortalitet. Kunskap om hur antibiotikabehandling av nyfödda varierar i Sverige kan upplysa vårdpersonal och beslutsfattare om behovet av att implementera lokala så kallade »antimicrobial stewardship«-program för att optimera vården och bidra till en mer rationell och jämlik antibiotikabehandling i landet.
Med data från Svenskt neonatalt kvalitetsregister undersöktes antalet lätt underburna och fullgångna barn som behandlats med antibiotika under första levnadsveckan, frekvensen av tidig sepsis och mortalitet. Data om antalet födda barn inhämtades från Medicinska födelseregistret. Alla barn födda från 34 fulla gestationsveckor eller senare under åren 2012–2020 inkluderades i studien (n = 1 025 515) [2].
I studien varierade antibiotikaanvändningen från 1,3 procent till 3,0 procent mellan Sveriges större regioner (n = 6) och från 0,9 procent till 4,3 procent mellan enskilda sjukhus (n = 37). I de olika regionerna varierade incidensen av tidig sepsis mellan 0,33 och 0,93/1 000 nyfödda barn, och mortaliteten varierade mellan 0,21 och 0,54/1 000 nyfödda barn. Antalet barn som behandlades med antibiotika per tidigt sepsisfall varierade upp till 2-faldigt mellan regionerna (22–39) och 15-faldigt mellan sjukhusen (7–113). De tre sjukhusen med lägst andel antibiotikabehandlade barn (≤1,0 procent) hade en låg sepsisincidens (≤0,3/1 000) och ingen sepsisrelaterad mortalitet.
Studiens resultat visar att antibiotikaanvändning hos nyfödda barn samt antalet behandlade barn per sepsisfall varierar relativt stort mellan Sveriges regioner och sjukhus. Vår tolkning är att antibiotikaanvändningen är disproportionerlig mot sepsisincidensen på flera håll i landet, vilket understryker behovet av framtida insatser för att minska överflödig antibiotikaanvändning. Resultaten visar även att en relativt låg antibiotikaanvändning (≤1,0 procent) i kombination med en låg sepsisincidens och ingen sepsisrelaterad mortalitet är möjlig. Öppna systematiska jämförelser kan bidra med värdefull kunskap om rationell antibiotikaanvändning och kan inspirera andra regioner och sjukhus att optimera vården framöver för barnens bästa.
