Vanligare med hörselnedsättning och kronisk otit hos vuxna invandrare
Egenreferat. God hörsel är en förutsättning för språkinlärning och etablering i ett nytt land. Globalt är hörselnedsättning och kronisk otit vanligare i låg- och medelinkomstländer, men kunskap om förekomsten hos vuxna invandrare i Sverige är begränsad. Vi har därför studerat hörsel, kronisk otit och självskattad hälsa hos invandrare som deltar i svenskundervisning för invandrare (SFI).
I två prospektiva studier [1, 2] undersöktes totalt drygt 500 vuxna SFI-studenter i Göteborg med screeningaudiometri och enkätfrågor om hälsa. Personer med avvikande screeningresultat följdes upp med fullständig audiometri och öronmikroskopisk undersökning. Förekomst av självrapporterade hörselproblem jämfördes med data från Nationella folkhälsoenkäten.
17 procent uppgav svårigheter att höra samtal, vilket var 1,6 gånger vanligare än i den svenska normalbefolkningen och dubbelt så vanligt i åldersgruppen 45–64 år. Vid screening hade 15–17 procent en hörselnedsättning (definierad som ett tonmedelvärde [TMV4] >25 dB), och över hälften uppvisade någon grad av nedsatt hörsel, särskilt i höga frekvenser.
Kronisk otit (bestående trumhinneperforation) förekom hos 2,3 procent. Deltagare från Somalia hade en ökad risk för kronisk otit (oddskvot 5,83). Män hade högre förekomst av hörselnedsättning än kvinnor (28 respektive 11 procent). Hörselnedsättning var associerad med sämre självskattad allmänhälsa och mer ångest/depression enligt frågeformuläret EQ-5D. Över en fjärdedel av dem med konstaterad hörselnedsättning remitterades för hörapparatutprovning.
Hörselproblem är vanliga hos vuxna invandrare i språkutbildning och tycks vara underdiagnostiserade. Även lindrigare hörselnedsättning och isolerad högfrekvensnedsättning kan påverka taluppfattningen i buller, vilket är särskilt känsligt vid andraspråksinlärning. Identifiering av behandlingsbara tillstånd som kronisk otit är särskilt viktig.
Våra resultat talar för att hörselscreening bör övervägas inom ramen för hälsoundersökning av nyanlända invandrare. Tidig upptäckt och åtgärd kan underlätta språkinlärning, förbättra livskvalitet och bidra till bättre integration i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.
