Vissa patienter med hjärtinfarkt kan ha nytta av screening för H pylori
Egenreferat. Behandlingen vid hjärtinfarkt har utvecklats fort de senaste decennierna, med förbättrad överlevnad som följd. Detta kan till stor del förklaras av revaskularisering tillsammans med införandet av alltmer kraftfull trombocythämmande behandling. Denna förbättring av prognosen har dock åtföljts av en parallell ökning av blödningsbiverkningar, och övre mag–tarmkanalen utgör den vanligaste blödningskällan. Problematiken uppmärksammades bland annat i en debattartikel i Läkartidningen [2018;115:FCA3] där Helicobacter pylori-infektion lyftes fram som en möjlig påverkbar orsak till de ökade magblödningarna. Artikeln blev startskottet för ett nationellt samarbetsprojekt och ledde till att vi designade Help-MI Swedeheart-studien för att undersöka effekten på mag–tarmblödningar genom rutininförande av Helicobacter pylori-screening vid hjärtinfarkt i Sverige [1].
Studien var en oblindad, klusterrandomiserad, registerbaserad klinisk studie med 35 deltagande sjukhus i Sverige. Sjukhusen randomiserades till två 1-årsperioder: rutinmässig H pylori-screening med urea-utandningstest följt av vanlig vård eller samma strategi i omvänd ordning. Valet att eradikera Helicobacter pylori hos patienter som testade positivt bestämdes av behandlande läkare och var inte ett krav i studieprotokollet. Det huvudsakliga utfallsmåttet var övre mag–tarmblödning.
Totalt 18 466 patienter med hjärtinfarkt vårdades under studieperioden. Bland patienterna som vårdades under screeningperioderna testades 70 procent för H pylori, och 24 procent av dessa testade positivt, varav majoriteten (97 procent) fick eradikeringsbehandling. Efter en medianuppföljningstid på 2 år fick 299 patienter i H pylori-screeninggruppen en övre mag–tarmblödning, jämfört med 336 patienter i kontrollgruppen, en skillnad som dock inte var statistiskt signifikant (ratkvot 0,90; 95 procents konfidensintervall 0,77–1,05; P = 0,18) (Figur 1). Fördefinierade subgruppsanalyser visade dock att interventionen hade en klar effekt hos patienter med anemi och njursvikt, vilka är kända riskfaktorer för övre mag–tarmblödning [2].
Studien var ett stort nationellt samarbete, som inte bara testade effekten av rutinmässig H pylori-screening bland patienter med hjärtinfarkt, utan också visade att det är möjligt att brett införa klusterrandomiserade interventioner i svensk sjukvård. Sammantaget finner vi baserat på resultaten inget säkert stöd för ett generellt införande av H pylori-screening hos alla hjärtinfarktpatienter. Däremot verkar det finnas en positiv screeningeffekt i subgrupper med ökad blödningsrisk, som individer med anemi eller njursvikt.
