En majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas som vuxna med MR-knä

Rättsmedicinalverket (RMV) använder röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av lårbenets nedre tillväxtzon (MR-knä) för att bedöma om en person är över eller under 18 år [1, 2]. Som tidigare påpekats var det vetenskapliga underlaget för att införa MR-knä bristfälligt [3, 4].

Den första prospektiva och hittills största studien av åldersbedömning med MR-knä publicerades i juli 2017 [5]. Som jag tidigare redovisat hade 19 procent av de 17-åriga pojkarna i studien moget knä [3]. Nyligen fick jag ut siffror även för flickor. I åldersgruppen 16 år hade 14 av 28 flickor moget knä och bland 17-åringar var knät moget hos 25 av 29 flickor [Andreas Schmeling, Münster, pers medd; 2017]. 

Om studien är representativ för personer som undersöks i Sverige innebär det att runt 68 procent av flickor 16–17 år kan felbedömas som vuxna på basen av MR-knä. Vid moget knä blir bedömningen i RMV:s modell att man är 18 år eller äldre, oavsett resultatet för visdomstand.

Ser man till samtliga flickor 16–17 år i de fem originalarbeten som finns om åldersbedömning med MR-knä kommer 47 procent från ovan nämnda studie [5-9]. Studien är därför relevant inte endast för att metodiken liknar RMV:s utan också för att den i sammanhanget har många studiefall.

Det finns nu flera indikationer på att RMV:s metod inte uppför sig som Socialstyrelsen och RMV förutsåg. Redan i juni 2017 tydde RMV:s undersökningar på att knä mognar tidigare än visdomständer [10]. Man förklarade då resultaten med att »visdomständerna har större spridning«, men har sedan ändrat sig till att resultaten antyder att knä inte mognar senare än visdomständer [11].

Jag har tidigare påtalat att risken för att felbedöma pojkar nära 18 år sannolikt är högre än den som RMV uppger [4]. När nu studieresultat tyder på att en majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas uppstår frågan om vad som egentligen krävs för att RMV och regeringen ska tänka om. 

Sverige behöver ett system för medicinska åldersbedömningar. Systemet måste dock vara rättssäkert och grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. RMV:s metod uppfyller inte dessa krav.

Till skillnad från vad somliga tycks tro har Socialstyrelsen aldrig krävt att RMV ska använda MR-knä. Socialstyrelsens rapport rekommenderade inte införande i skarpt läge utan föreslog »en bekräftande pilotstudie« på MR av knäled och fotled inför ett eventuellt ordnat införande [12]. I det läge då RMV fick sitt regeringsuppdrag fanns inte tid att invänta resultat av ytterligare studier, varför MR-knä borde ha lagts åt sidan från första början. I stället kunde man ha valt mer välstuderade metoder som används i andra länder.

Ett alternativ som nämnts i debatten är AGFAD:s (Arbeitsgemeinschaft für Forensische Altersdiagnostik) rekommendationer [13]. Deras metod ser bra ut i mina ögon, men jag är specialist i rättsmedicin och inte på åldersbedömningar. För att inte göra om samma misstag som tidigare bör beslutet om ny metod fattas i nära samråd med experter på just åldersbedömningar.