Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen av ADHD-läkemedel i Sverige 2006 och redan tidigt syntes en kraftig ökning av andelen diagnostiserade, en trend som har hållit i sig. Sedan 2019 beskrivs ökningen som ännu mer dramatisk än tidigare. Kurvorna pekar brant uppåt för såväl barn och vuxna som bland båda könen. Den allra kraftigaste ökningen märks dock bland flickor mellan 10 och 17 år, samt bland unga kvinnor mellan 18 och 24 år.
– Där ökade andelen som hämtat ut ADHD-läkemedel med omkring 50 procent från 2019–2022, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Bland de allra yngsta barnen, i åldersgruppen 5–9 år, ökade andelen som fått diagnosen ADHD med närmare 45 procent under motsvarande period.
I nuläget har var tionde pojke mellan 10 och 17 år diagnosen ADHD eller ADD, liksom 6 procent av flickorna i samma åldersgrupp. Totalt tar just nu nära 190 000 svenskar mellan 5 och 64 år läkemedel för en ADHD-diagnos. Det råder dock stora regionala skillnader i förskrivningen. Exempelvis sticker Gotland ut som den region med mest förskrivning hos barn mellan 10 och 17 år, medan Region Västernorrland befinner sig på hälften så höga nivåer.
Samtidigt slutar över hälften av alla att ta sin ADHD-medicin redan under det första året, enligt en ny studie som letts från Karolinska institutet. Forskarna har analyserat förskrivningsdata från över 1,2 miljoner patienter i flera länder, däribland Sverige, och sett ett likartat mönster överallt. Högst andel behandlingsavbrott skedde bland unga i åldern 18–19 år.
– Man måste förbättra övergången till vuxenpsykiatrin och sprida kunskap om att problem kopplade till ADHD ofta består över tid, säger forskningssamordnaren Isabell Brikell i ett pressmeddelande.
