Drygt 200 000 svenskar uppskattas ha någon form av ätstörning, men mörkertalet tros vara stort, då alla ätstörningar inte upptäcks i vården. I dagsläget finns det också kunskapsbrister, regionala skillnader och ibland långa köer till vård. Fler behöver få vård tidigt, samtidigt som kompetensen behöver öka och bemötandet bli bättre, menar Socialstyrelsen, som nu publicerar uppdaterade riktlinjer för ätstörningsvården.
Så sent som i våras kom de första nationella riktlinjerna på området. Medan den första versionen framför allt riktade sig till beslutsfattare innehåller uppdateringen mer praktiskt stöd till personal som möter personer med ätstörningar.
Socialstyrelsen vill också öka medvetenheten om olika typer av ätstörningar, såsom atypisk anorexi och ARFID, undvikande och restriktiv ätstörning.
– Ätstörningar kan orsaka undervikt, men det är också vanligt med normalvikt eller övervikt, till exempel för den med hetsätningsstörning. En ätstörning syns ofta inte på utsidan, säger Elisabeth Eidem, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Även inom den specialiserade hälso- och sjukvården kan det behövas kompetenshöjande insatser, bland annat där problem med tillväxt, övervikt, mage och tarm utreds.
En helt ny rekommendation om att säkerställa kompetens om bemötande och behandling vid anorexi i heldygnsvården har också lagts till i riktlinjerna.
Läs också:
Nu kommer de första nationella riktlinjerna för ätstörningsvården
