Individer kan vara drabbade av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) under mycket lång tid, till och med flera decennier efter den traumatiska händelsen. Det visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften JAMA (Journal of american medical association) psychiatry. Studien omfattar krigsveteraner från Vietnamkriget. Trots att det idag har gått fyra decennier sedan kriget tog slut är PTSD inte ovanligt bland de före detta soldaterna. Den aktuella kohorten omfattar närmare 2 000 individer, samtliga veteraner, vilka började följas på 1980-talet. Under 2012 och 2013 gjordes en ny undersökning av dessa. Deltagarna intervjuades per telefon och fick fylla i skattningsskalor. Det visade sig att 4,5 procent uppfyllde kriterier för PTSD enligt den amerikanska psykiatriska diagnoshandboken DSM-V. För kvinnor som ingick i kohorten var siffran högre, 6,1 procent. Om man vidgar begreppet till de individer (både män och kvinnor) som uppfyller vissa, men inte alla, diagnoskriterier för PTSD så noterades detta för 10,8 procent. Det innebär således att mer än var tionde Vietnamveteran fortfarande har symptom av PTSD som dock inte är så svåra att de uppfyller kriterier för diagnos. Bland de som uppfyller kriterier för PTSD uppfyller i storleksordningen var tredje också kriterierna för depression (eng: »major depression«). Självrapporterat missbruk av alkohol och narkotika var lågt, bara runt två procent uppgav att de använde alkohol/narkotika i sådan nivå att det kan klassificeras som missbruk.
Bland de 1 839 veteraner som ingick i kohorten och som fortfarande är i livet svarade 1 450 på frågorna vilket motsvarar 78.8 procent av samtliga. Ett dystert fynd är att det var betydligt vanligare att individer försämras över tid, med allt värre PTSD-symptom, jämfört med att de blir bättre. De som väl blir bättre i sin PTSD tenderar att bli det under de första månaderna och åren efter händelsen, därefter tenderar symptomen att bli kroniska. Soldater i första och andra världskriget som drabbades av det vi idag kallar PTSD fick ofta stämpeln att de var »krigströtta« (eng: battle fatigue) eller »shell-shocked«. Som diagnos inkluderades PTSD i den amerikanska diagnoskatalogen DSM:s tredje upplaga år 1980. Flera studier har därefter gjorts kring PTSD bland just Vietnamveteraner. Den aktuella undersökningen skiljer sig från tidigare då det rör sig om en uppföljning efter mycket lång tid. Resultaten är relevanta givet att de pekar på det stora lidande som krig och militära konflikter leder till för drabbade. Inte bara i samband med själva händelsen utan också som en följd av denna, flera decennier framåt i tiden. Värt att notera är dock att författarna inte träffat deltagarna när de diagnosticerat dem, intervjuerna har gjorts över telefon och med hjälp av standardiserade formulär. På ledarplats i JAMA Psychiatry beskrivs den aktuella studien som en »metodologiskt superb uppföljning av kohorten«