På debattplats i Läkartidningen 2014 [1] argumenterades för att hormonersättning med bioidentiskt progesteron som tillägg till östrogen bör kunna förskrivas även i Sverige, och i en debattartikel i LT ett halvår senare [2] varnades för att oseriös verksamhet kan ta över klimakteriebehandlingen om Sverige inte följer med i utvecklingen.
Bioidentiska hormoner har bevisats vara framgångsrika internationellt, men i Sverige saknas riktlinjer om förskrivning, som måste hämtas hos International Menopause Society (IMS) och dess nationella föreningar. I Sverige saknar vi en menopausförening. Kollegor som vill tillmötesgå sina patienters önskemål om behandling får söka licens för mikroniserat progesteron hos Läkemedelsverket – en tidskrävande procedur [3].
Som öppenvårdsgynekolog träffar man dagligen kvinnor som har klimakteriebesvär. Många har länge tvekat att söka hjälp på grund av oro för ökad bröstcancerrisk med hormonbehandling. I stället har de informerat sig via andra källor, framför allt internet. Där sprids osorterad information om hur vi kan uppnå och behålla den optimala hälsan. Auktoritetstron, att lita på sin läkare, har ersatts av en tro på hälsoexperters budskap via medierna. Tilltron till den traditionella sjukvården har blivit undergrävd.
När kvinnan vill diskutera det hon har läst sig till krävs empati och kunskap från läkarens sida. Att gemensamt »föda fram« en acceptabel behandling är det bästa [4], annars riskerar man att patienten försöker lösa problemet på egen hand, på gott och ont.
Bioidentiska hormoner är humanidentiska med samma kemiska struktur, funktion och nedbrytning som kroppens egna, dock kemiskt framställda (exempelvis östradiol, progesteron eller kortisol).
Syntetiska hormonderivat är kemiskt avvikande med nya egenskaper till skillnad från kroppsidentiska hormoner, till exempel gestagenet medroxiprogesteronacetat. Det kan resultera i olika biverkningsmönster men har sin plats inom den farmakologiska behandlingen av vissa sjukdomar (exempelvis endometrios).
Naturidentiska hormoner är substanser som förekommer i naturen utan att vara humanidentiska, till exempel konjugerade östrogener eller växtöstrogener.
Internationellt rekommenderas transdermalt östradiol tillsammans med mikroniserat progesteron (peroralt eller vaginalt) antingen sekventiellt eller kontinuerligt som den mest skonsamma klimakteriebehandlingen [5]. Flera översiktsartiklar beskriver behandling med bioidentiska hormoner [6-9]. På en menopauskongress i Tyskland 2017 rekommenderades transdermalt östradiol och mikroniserat progesteron i första hand [Th Römer, Köln Weyertal, pers medd; 2017].
Gestagener anses motverka den goda effekt som östradiol ger på blodkärlen [10] och kan accelerera proliferation av bröstcancerceller. Progesteron förhåller sig däremot neutralt och föredras därför [11, 12]. Endometriesäkerheten kan garanteras genom noggrann gynekologisk kontroll med ultraljud. Mikroniserat progesteron borde därför självklart finnas tillgängligt för förskrivning av läkare i Sverige.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.