AT-läkaren Camilla Håkansson Vavruch handleder nya läkarstudenter. Foto: Privat
Camilla Håkansson Vavruch tog läkarexamen i juni förra året. Nu gör hon sin AT i Region Östergötland. Hon är även basgruppshandledare under termin 2 på läkarprogrammet vid Linköpings universitet.
– Teorierna om vad som är problemet, varför studieresultaten försämrats, beror väldigt mycket på om man frågar studenterna eller ledningen, säger hon.
Vad säger studenterna?
– De får ofta höra att det är deras fel. Att de inte pluggar tillräckligt, läser fel grejer och inte fattar. Studenterna själva tycker att det ställs väldigt höga krav på dem och att de inte får gehör för att det är för mycket att göra.
Camilla Håkansson Vavruchs erfarenhet som basgruppshandledare är att majoriteten av läkarstudenterna sliter hårt för att klara studierna.
Tycker du att kraven är för höga?
– Ju längre vi kommer i forskningen, desto mer finns det att lära sig. När min svärfar gick läkarprogrammet så bestod immunsystemet av B- och T-celler. I dag finns det lite andra celler också… , säger hon och tillägger:
– Det är ett jätteviktigt arbete och jag håller med om att vi på alla sätt ska vara säkra läkare när vi kommer ut. Men jag förstår inte riktigt varför man måste ha kunskap på den detaljnivå som krävs i dag.
När det gäller läkarutbildningen i Linköping har man ett nytt curriculum sedan två terminer. Enligt Camilla Håkansson Vavruch har termin 2 blivit svårare.
– Man har i princip lagt på halva termin 5 men bara tagit bort en tvåveckorskurs som inte var särskilt studiekrävande.
Under den senaste sluttentan på termin 2 blev knappt 30 procent av studenterna godkända.
– När jag gick utbildningen låg kuggningsfrekvensen på 20–30 procent. Nu var den drygt 70 procent. Jag har svårt att tänka mig att studenterna skulle ha blivit nästan 50 procent sämre sedan dess.
Men universitetslektor Ann-Charlott Ericson tror inte att förändringarna i kursplanen är orsaken.
– Vi har möblerat om lite grann och det är klart att vi måste rannsaka oss. Men vi kan inte se att det skulle vara hela anledningen till att det blivit ett sådant otroligt hopp, säger hon.
I slutet av oktober ska Camilla Håkansson Vavruch hålla en seminariekväll om studieteknik för läkarstudenterna. Hon har själv en gedigen utbildningsbakgrund. Innan hon utbildade sig till läkare, läste hon in hela juristutbildningen.
Några av hennes tips är att först ta reda på vilka mål som ska uppnås, anteckna med penna och papper under inläsningen och börja från grunden.
– Ledningen säger till exempel att vi inte får läsa vissa böcker eftersom de inte är tillräckligt djupa. Men en del böcker är jättebra! De är absolut inte tillräckligt djupa, men de ger en bra överblick och grundförståelse.
Ytterligare råd är att skapa tentagrupper och att börjar plugga i tid. Till tentaperioden ska grundinlärningen vara klar så att man kan fokusera på att lära sig detaljer, tycker Camilla Håkansson Vavruch.
– Det är sjukt mycket plugg. Jag tror jag läste 55 timmar i veckan under preklin. Men jag kommer att säga till studenterna: »Glöm inte att det är värt allt plugg! Ni ska bli läkare.«
Läs också:
