AT-rapporten: Väntetiderna sjunker men många överväger att byta yrke

De senaste årens insatser för att korta väntetiden till att få göra allmäntjänstgöring, AT, verkar äntligen ha fått effekt, visar den senaste AT-rapporten som presenteras i dag. Sedan förra undersökningen har den genomsnittliga väntetiden på att få göra AT minskat från 11,09 månader till 10,65. Det är första gången på flera år som väntetiden sjunker.

Julia Borg, förste vice ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som ligger bakom rapporten, är försiktigt positiv.

–  Vi ser att relationen mellan utexaminerade per år matchar antalet AT-tjänster bättre, det är positivt. Men det är fortfarande alldeles för långa väntetider. De som deltog i årets enkät hade sammanlagt vikarierat i 1240 år i väntan på AT. Lika många specialistår har därmed gått förlorade, säger hon.

Väntetiderna skiljer sig också stort åt mellan de olika regionerna. Längst väntan på AT är det i Region Stockholm, där den genomsnittliga väntetiden nu är 15,9 månader. Strax därefter kommer Region Gotland där en läkare får vänta i genomsnitt 12,5 månader för sin AT-tjänst. För Gotlands del innebär det en försämring med 3,8 månader, ett resultat av att man förra året skar ner på antalet AT-platser kraftigt.

Kortast väntetid har läkare i Region Norrbotten med 5,7 månader i genomsnitt och Region Jönköping där motsvarande siffra är 6 månader.

Rapporten visar också att allt fler, numera hälften av AT-läkarna, gör 18 månaders AT-tjänst, i stället för 21 månader, en utveckling som Sylf drivit på sedan 2017.

Den sista kullen från den gamla läkarutbildningen tar examen våren 2026, även om det finns möjlighet att examineras från gamla programmet till slutet av 2029. För den som har tagit examen finns dock ingen gräns för hur länge man har möjlighet att ansöka om AT-plats. Även om nya läkarutbildningen gör att AT kommer ersättas av ST inklusive BT så säger Julia Borg att Sylf inte fått några signaler att AT-platser kommer sluta erbjudas helt.

– Dialogen är god med regionerna i den här frågan. Än så länge hör vi att man tänker fortsätta erbjuda AT-platser. Men vi hade behövt någon form av garanti för att alla som behöver göra AT ges den möjligheten, säger hon.

Rapporten visar också att även om väntetiderna blivit något kortare, finns det andra problem som kvarstår. Liksom de tre senaste åren svarar nästan en fjärdedel att man överväger att helt byta yrke. De vanligaste skälen till detta är dålig arbetsmiljö och för hög arbetsbelastning. En tydlig tendens är också att många av dem som överväger att lämna yrket säger sig ha liten möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö. Detta tycker Julia Borg är anmärkningsvärt.

– Det är rätt anmärkningsvärt att man överväger att lämna yrket så tidigt i karriären när man borde vara upp över öronen glad över att äntligen kunna praktisera sitt yrke efter en så lång utbildning. Inflytandet på arbetsplatserna behöver säkras för AT-läkarna. Det finns redan i dag etablerade AT-råd på många sjukhus, men det är också viktigt att man agerar på det som framkommer och gör de förändringar som krävs, säger hon.

Missnöje med löneutvecklingen är också ett vanligt skäl till funderingar på att lämna yrket. Sylf menar att underläkarnas löneutveckling i princip avstannat, och vill se en kompensation i kommande avtalsrörelse.

– AT-lönerna har halkat efter. Vi vill se en återställning utifrån den löneutveckling som resten av samhället har fått, säger Julia Borg.

AT-rapporten baseras till största del på enkätsvar från läkare som genomför sin allmäntjänstgöring eller avslutat sin AT senast december 2023. Både medlemmar och icke medlemmar i Sylf har haft möjlighet att svara på enkäten. Enkäten skickades till 3 057 individer och svarsfrekvensen låg på 54 procent.

Läs mer:
NU-sjukvården årets raket i AT-rankningen – rusar 40 platser