Läkarförbundet delar ut forskningspengar till projekt om etik

Gustav Nilsonne, medicine doktor och forskare verksam vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, är en av de tre som tilldelats årets stipendium.

Vad handlar forskningsprojektet om?

– Det handlar om att undersöka svensk humanforskning för att se om forskningsrapporterna överensstämmer med det man från början skrivit i forskningsplanen. En av de huvudsakliga frågorna handlar om utfallsväxling. Det vill säga att man gör en studie med ett planerat huvudutfall, men att det sedan kan hända att man rapporterar ett annat utfall som om det vore huvudutfall. Förmodligen händer det i fall då man inte har hittat det resultat man har tänkt sig.

Varför valde ni just detta ämne?

– Vi tror att forskningens integritet och pålitlighet kan öka om man på ett tydligt sätt håller sig till den ursprungliga forskningsplanen. Vi skulle gärna se en rörelse mot en mer transparent vetenskaplig kultur där man registrerar sina hypoteser och sitt studieprotokoll på förhand, och att man sedan kan följa upp och se efter om det utfall man rapporterar verkligen är det man hade tänkt. Det finns indikationer på att det inte alltid är så, och det är väldigt aktuellt just nu med tanke på alla diskussioner om forskningsetik och integritet.

– Jag vill understryka att vi är ute efter att diskutera dessa fenomen mer generellt, inte efter att hänga ut någon särskild forskare eller forskargrupp. Vi ska inte hitta dem som ska skämmas, utan vi vill identifiera ett systemproblem där vi tror att det finns utrymme för utveckling.

Hur långt har ni kommit?

­ – Vi har precis satt igång. I ett första skede ska vi samla in ett mindre urval av etikansökningar och se hur väl vi kan matcha dem med rapporter, och sedan utveckla en kodningsmall för att kunna ta oss an ett större urval.

Något firande för att forskningsprojektet nu fått 50 000 kronor är det enligt Gustav Nilsonne inte tal om. Pengarna är mycket välbehövliga i forskningsprojektet.

– Pengarna går till projektet. Det som är lite frustrerande är att det mesta av pengarna kommer att gå åt till att få ut handlingar från etikprövningsnämnderna. Det verkar som att vi måste anlita en assistent utrustad med en scanner och skicka runt den i landet. Hade etikprövningsnämnderna bara lagt upp PDF:er på godkända ansökningar hade detta kunnat göras mer eller mindre gratis, men nu går forskningsmedel till det i stället.