Större skillnad mellan de bästa och sämsta orterna

I toppen hamnar Kiruna sjukhus med 5,67 poäng av 6, den högsta poängen på fem år. Avesta lasarett nafsar sjukhuset i svansen med sina 5,64 poäng.

– Vi är väldigt glada över att de bästa orterna lyfter sig ännu mer. Vi märker att det finns många engagerade chefer och studierektorer ute i landet som investerar mycket tid och kraft för att hålla hög AT-kvalitet, säger Sylfs ordförande Emma Spak.

I botten på listan finns sjukhuset i Arvika som har tappat 21 placeringar och får den sämsta totalpoängen på flera år, 3,25. Det är framför allt betygen för kirurgi- och allmänmedicinplaceringarna som har rasat. Handledningen har stora brister, enligt AT-läkarna. Något som även Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nyligen har påpekat. Enligt AT-chefen beror problemen på underbemanning. Landstinget i Värmland arbetar just nu med att lösa situationen och utesluter inte att kirurgplaceringen i Arvika måste tas bort helt.

– Det känns tragiskt att de sämsta tappat ännu mer i år och att glappet mellan toppen och botten har ökat, säger Emma Spak.

En orsak kan, enligt henne, vara att det har blivit mer pressat inom sjukvården och att grundbemanningen är för dålig på många sjukhus. 

– Jag tror att man känner av detta mycket väl som AT-läkare. Är det underbemannat får man jobba hårdare för att täcka luckorna i schemat, dessutom får man sämre stöd och handledning.

Årets bubblare är sjukhuset i Torsby som lyckats hoppa upp 46 placeringar, vilket är den största enskilda förbättringen sedan Sylf startade med sin AT-rankning. 

Som vanligt är det de mindre sjukhusen som är populärast bland AT-läkarna. Några har lyckats bita sig fast i toppskiktet länge: Sunderby sjukhus i Luleå, Västerviks sjukhus och Sjukhuset i Lidköping. Alla tre har dessutom lyckats vässa sig ett snäpp i år.

Bland de större sjukhusen sticker Akademiska sjukhuset i Uppsala ut. I år hamnar sjukhuset på plats elva. För fem år sedan fick Akademiska sjukhuset sämst betyg i landet. Det blev en larmklocka. Sjukhusledningen gjorde en särskild satsning på AT, ökade antalet AT-läkare och rekryterade nya handledare.

Enligt Sylf har de sjukhus som lyckats bra gjort det på grund av ett strukturerat och målmedvetet arbete från högsta ledningsnivå till personalen på golvet.

– Vi ser att man ofta får bättre totalupplevelse av AT om man själv får möjlighet att påverka och om man är på en AT-ort där man har en engagerad AT-chef som har mandat att driva utvecklingen, säger Emma Spak.

Andelen som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö har ökat markant sedan förra året, från 38 till 57 procent. Enligt Sylf kan det bero på att fler sjukhus har tillsatt AT-chefer och startat AT-råd sedan förra året. Ett exempel är Västerbottens läns landsting, som startade ett AT-råd efter förra årets rankning då både Norrlands universitetssjukhus och Skellefteå lasarett hamnade på bottenplacerinhgar.

Sjukhuset i Varberg är bäst i klassen när det gäller arbetsmiljö. Samtliga 22 svarande säger att de upplever att de har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. I Varberg har man bildat ett AT-råd och ett AT-kollegium och tillsatt en AT-chef som underläkarna beskriver som »lättillgänglig och engagerad« samtidigt som hon har ett starkt mandat från sjukhusets ledning.

Väntetiderna fortsätter dock att öka. I snitt får man vänta 9,6 månader på en AT-tjänst. Kortast väntetider har Kiruna (3 månader), medan Danderyd har längst (24 månader). 

Emma Spak är oroad över utvecklingen och efterlyser en nationell genomgång. Hon föreslår bland annat att fler skulle kunna göra 18 månaders AT, vilket är minimumkravet, i stället för 21 månader. 

– Kortade man fler tjänster skulle man kunna öka genomströmningshastigheten. Det är redan i dag fler AT-läkare som efterfrågar en 18-månaderstjänstgöring men utbudet av kortare tjänster är fortfarande litet.

Läs även:

Kirunas väg till toppen