En medelålders man med regelbundet kontrollerad och läkemedelsbehandlad ulcerös kolit sedan 20-årsåldern sökte 2008 vård för anala besvär. En sigmoideoskopi visade enbart analfissur. Patienten besökte sedan läkare senare samma år, året därpå och 2010 då man planerade för en kontroll med koloskopi 2011. Den blev dock inte utförd.
I början av 2012 försämrades patienten med frekventa blodiga avföringar och illamående. Efter besök i primärvården skickades remiss till sjukhusets endoskopienhet. Remissen returnerades emellertid och skickades då i stället till medicinmottagningen. Ett par månader senare sökte patienten åter på vårdcentralen eftersom besvären kvarstod. Han fick behandling med kortison i form av rektalvätska och vårdcentralen skickade en »påstötningsremiss« till medicinmottagningen.
Någon dag senare var han på besök hos gastroenterolog som bedömde hans tillstånd som ett förnyat skov av koliten. Peroral kortisonbehandling sattes in och såväl gastro- som koloskopi planerades inom sex veckor.
Patienten försämrades dock under tiden och kontaktade åter gastroenterolog som misstänkte skleroserande kolangit. Antibiotika ordinerades.
Efter en kort tid sökte emellertid patienten sjukhusets akutmottagning på grund av tilltagande smärta, allmän sjukdomskänsla och frekventa diarréer. Han lades in på medicinavdelningen och utredning visade dels levermetastaser och dels en 8 cm lång väggförtunning i ändtarmen. En tumör kunde palperas vid undersökning per rektum och koloskopiundersökning bekräftade att det förelåg en malign tumör i ändtarmen. Ingen akut kolit förelåg.
Tumören bedömdes inoperabel. Cirka en månad senare avled patienten.
Den fördröjda diagnosen anmäldes till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Vårdgivarens utredning konstaterar medicinmottagningen prioriterar nybesök varför det finns få läkarmottagningar för uppföljning av kolitpatienter. »I nuläget finns det patienter som skulle haft återbesök för koloskopi för ett år sedan som ännu inte hunnits med.«
Enligt vårdgivaren är det också svårt att genomföra oplanerade sigmoideoskopi i samband med läkarbesök på medicinmottagningen eftersom endoskopimottagningen ligger så långt bort. Medicinmottagningen har dessutom endast tillgång till gastroenterolog på 20 procent, vilket enligt vårdgivaren är ohållbart för att kunna erbjuda vård inom rimlig tid. Detta innebär också otillräcklig eller ingen alls handledning för AT-och ST-läkare i handläggning av inflammatorisk tarmsjukdom.
Socialstyrelsen ser allvarligt på att medicinskt prioriterade endoskopiundersökningar och återbesök fördröjs. Verksamheten har kartlagt händelseförloppet och föreslagit åtgärder, men Socialstyrelsen saknar en redogörelse för i vilken omfattning åtgärderna kommer att vidtas. Socialstyrelsen har därför begärt in ytterligare redovisning inklusive tidsplan för de åtgärder som inte vidtas omedelbart.