Läkare som tar betalt för att utfärda recept på narkotika, botox eller läkemedel för viktminskning, vårdgivare som skickar fakturor för vård som inte har getts eller kliniker som utfärdar falska sjukintyg. Dessa tre exempel hör till de vanligaste fallen av fusk med vårdens pengar i Region Stockholm.
Mellan åren 2016 och 2021 polisanmälde regionen misstänkta oegentligheter inom vården för över 90 miljoner kronor. Det tydliggjorde behovet av att inrätta en särskild kontrollfunktion med centralt placerade specialister. Förra hösten kom gruppen på plats och sedan årsskiftet är arbetet i full gång. Redan från början fanns ett önskemål om att den nya funktionen mot välfärdsbrott skulle arbeta på ett annorlunda sätt än tidigare. I stället för att hitta skumraskaffärer genom klassiska journalgranskningar ville man borra ner sig i vårdgivarnas ekonomi.
– Man kommer nog att se en trend att vi anmäler en annan typ av brottslighet numera. Det är lättare att granska bokföring än vårdens kvalitet, och vår erfarenhet är att brister inom kvalitet och patientsäkerhet ofta hänger ihop med brister inom ekonomin, säger Linnéa Graaf, samordnare mot välfärdsbrott.
Får man bort en aktör från marknaden på grund av ekonomisk brottslighet innebär det alltså ofta att man på köpet blir av med en aktör med brister i vårdens kvalitet.
– Om vi misstänker patientsäkerhetsrisker måste vi såklart agera på det också. Men bolagets redovisning kan användas för att snabbare göra en bedömning om vi behöver följa upp även patientsäkerheten.
I veckan varnade Ekobrottsmyndigheten för att gängkriminella har börjat driva vårdcentraler och vaccinationsmottagningar, vilket Läkartidningen har rapporterat. Sara Persson, brottsförebyggande specialist på myndigheten, förklarade i en intervju med Sveriges Radio Ekot att man talar om multikriminella. Det kan handla om såväl narkotikabrott och bedrägerier som ekonomisk brottslighet i företag.
Linnéa Graaf menar att det är allvarligt om gängen tar sig in i vården i större omfattning.
– Det är viktigt med förebyggande arbete och tidiga kontroller, där har Region Stockholm god samverkan med just Ekobrottsmyndigheten. Vi ser att vår satsning på att granska bolagen och bokföring är en bra metod, säger hon.
I dag har siffran över misstänkt fusk i Region Stockholm stigit ytterligare, till runt 125 miljoner kronor. Bara under årets första månader gjordes dessutom lika många brottsanmälningar som tidigare gjorts i snitt under ett helt år. Samtidigt har felaktiga utbetalningar för drygt 50 miljoner per år stoppats. Men även om Linnéa Graaf och hennes kollegor tror att brott har begåtts är det inte alltid det går att stoppa vårdgivaren. Om de exempelvis misstänker att en läkare utfärdar narkotikaklassade läkemedel mot betalning har Socialstyrelsen hittills nekat regionen att stänga ner arbetsplatskoderna. Nu väntar ett avgörande i förvaltningsrätten.
– Vi ser fram emot att få det här prövat. Det kan ju inte vara meningen att regionen bara ska titta på och fortsätta betala fastän vi misstänker brott, säger Linnéa Graaf.
Läs också:
Ekobrottsmyndigheten: Ny trend – kriminella driver vårdcentraler
Ny kontrollfunktion i Stockholm ska jaga misstänkt fusk inom sjukvården
